Recension: The truth about diamonds - Nicole Richie

"Chloe Parker adopterades som liten av den världskänd artist och hand fru. Som genom ett trollslag blev den fattiga flickan stormrik.
Men det är inte alltid lätt att växa upp i lyx: Chloes ungdom blev vild, fylld av kändisfester, bråk med pressen och besök på avvärjningskliniker. Och när hon själv hamnar mitt i rampljuset, samtidigt som hennes biol
ogiska pappa dyker upp från ingenstans och en av hennes bästa vänner förråder henne, då tappar hon kontrollen. Över sitt missbruk, sina vänner och sin integritet.
Genom karaktären Chloe Parker berättar Nicole Richie om Hollywoods nya elit. Det blir en resa mallen de viktigaste premiärerna, de mest exklusiva kändisfesterna, de trendigaste shoppingstråken och de hetaste klubbarna.
Chloe Parker kommer in överallt - och ser till att utnyttja det." 
- Baksidetext till boken.

Jag tyckte rätt bra om den här boken. Man fick en inblick i kändisarnas vardag även om jag tyckte att det stundtals kändes överdrivet. Men det bra är att, eftersom att jag inte har någon aning om hur det är att leva ett sådand där liv kan det säkert vara exakt som hon berättar. Det gör att jag ändå på något sätt övertygar mig om att det är precis sådär.
Jag tyckte att det var jättekul när andra små kändisar dök upp i olika sammanhang. Som på ett ställe dyker Britney Spears och Kevin Federline upp bara sådär, då fnittrade jag lite, enbart för att för i historien var det precis som om vem som hellst skulle ha gått förbi. Hon nämner också sin blivande make Joel Madden och hand bror Benji i ett sammanhang.
Det som dock förvänar mig är att Paris Hilton inte näms någonstans allt överhuvudtaget. Inte i hennes tack, (trodde hon skulle tacka sin bästa kompis), och inte heller i boken dyker hon upp någonstans. Paris kanska avböjde sig från att vara med i boken, vem vet.

Jag tyckte annars att detta var en läsvärd bok. Jag som verkligen älskar att läsa om kändisar och allt det senaste skvallret var ju helt lyrisk när jag skulle börja läsa denna. Jag tyckte dock att det var ganska dåligt skrivet ibland. Det kan ju dock bero på att jag läste den svenska översättningen och att det var svårt att översätta hennes stil / sätt att skriva. Jag önskade faktist under bokens gång att jag valt att läsa den engelska. Tror att den är mycket bättre!


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0