bookoholic

Vad ska man säga? Jag vill inte ta åt mig, jag orkar inte ta åt mig... men klart fan att jag gör det. Men nu vet jag iallafall, fint. Nu ska jag sluta bry mig totalt och leva mitt liv som jag vill det. Jag ska gå med rak rygg och hög haka för jag behöver inte förklara, speciellt inte för vissa. De har egentligen ingen aning om vad de pratar om, och visst hata mig, nu vet jag det och jag överlever ändå. Jag går vidare med mitt liv, några erfarenheter rikare och möjligtvis lite klokare. Jag är inte perfekt, det är ingen... men jag erkänner iallafall mina misstag och skyller inte ifrån mig. Jag vet att jag handlat fel, jag vet att jag borde gjort annorlunda och nu såhär i efterhand önskar jag ju att jag gjorde det. Men jag kan inte göra saker ogjorda, det går inte. Så jag får ta den här erfarenheten med mig i ryggsäcken och försöka göra mitt liv så bra som möjligt från och med nu. Jag ska leva och umgås med människor jag mår bra med och jag ska bli trygg i mig själv igen. Känna att trots mina fel och brister så är jag en bra människa innest inne. Alla människor kan göra fel, men det som gör att man trots allt fortfarande är en bra människa är att man lär sig handla rätt.

Hur svårt det än känns ska jag lägga de tunga och elaka orden bakom mig nu och se framåt. Mitt liv kommer gå vidare och förr eller senare hoppas jag slippa denna skuld och all jävla ångest.