bookoholic

Försoning
Orginaltitel: Atonement
Författare: Ian McEvan
Utgivningsår: 2001
Förlag: Ordfront
Första meningen: "Pjäsen - till vilken Briony hade utformat affischerna, programmen och biljetterna, byggt biljettkassan av en vikskärm lagd på sidan, och klätt in insamlingsbössan i rött kräpp-papper - var skriven av henne under en tvådagars storm av författande som fick henne att gå miste om en frukost och en lunch."


"Året är 1935. På sommarens varmaste dag står trettonåriga Briony Tallis i fönstret till sitt flickrum och ser sin äldre syster Cecilia ta av sig kläderna och dyka ner i trädgårdens fontän, mitt framför ögonen på deras barndomsvän Robbie Timmer.
Det här är upptakten till en besynnerlig och skrämmande dag, och innan den är slut kommer de tre ungdomarnas liv att ha förändrats för alltid. Robbie och Cecilia kommer att ha överskridit en gräns vars existens de inte anat, och de blir offer för den yngre flickans fantasier, medan Briony begår en handling hon kommer att ägna resten av sitt liv åt att försöka sona."

Denna historia var inte alls som jag hade tänkt mig att den skulle vara, och eftersom att jag hade förväntat mig att den skulle utspela sig på ett visst sätt blev det lite fel i skallen på mig när jag läste.
Jag fick upp ögonen för boken när jag läste om filmatiseringen om den. Jag var väldigt sugen på att se filmen och ville därför läsa boken först. Ska försöka få tag på filmen snart så jag kan se hur de har tolkat boken. Det är alltid lika kul, dock blir man oftast besviken.

Boken är uppdelad i tre delar. Den första delen utspelar sig en varm sommardag full med händelser.
Familjen Tallis får besök av tre släktingar, kusiner till Briony som efter ändrade familjeförhållanden ska stanna hos den under sommaren. Briony ser nu sin chans att utveckla sitt älskade intresse berättelseskrivande till att skriva pjäser, och tänker med kusinernas hjälp spela upp den inför sina syskon. Förberedelserna inför uppvisningen går dock inte riktigt som Briony hade tänkt sig... och det händer en rad andra händelser som kommer att förändra Briony's och många andras liv för alltid.

Den här boken har verkligen hyllats från alla håll och kanter... men jag vet dock inte om jag kan stämma in i alla dessa lovord. Visst är det en ganska bra roman, visst var det en bok jag kunde läsa och fördriva tid med. Men det är ingen bok jag känner fastnar hos mig på något sätt.
Under hela första delen ligger jag mest och irriterar mig på Briony's karaktär, jag tycker att hon är en riktig skitunge på ren svenska. Jag tycker att hon är självisk och bortskämd. Den känslan av irritation som jag får försvinner nästan aldrig utan den estlar sig fast och gör att jag smittar ner resten av boken med lite små stänkar av irritation, helt utan anledning egentligen. Andra delen var dock mycket bättre än den första och den tredje delen var också helt okey. Jag tror faktiskt att det var det att jag irriterade mig så pass mycket under första delen att det drog ner resten av historien också. Tyvär, måste jag säga.

Någonting som också var lite smått irriterande, men som egentligen kanske inte har med boken att göra, var att det var ganska många ord som jag inte fullt förstod. Det kan ju ha med översättningen att göra men det kändes som att man använde många onödigt komplicerade ord när man byggde upp meningarna.
Men det kan ju ha att göra med att jag har ett dåligt ordförråd, vem vet.

Som jag skrev ovan vill jag nu se filmatiseringen av boken. Jag nämnde att man oftast blir besviken på filmen, men eftersom att jag inte är helt nöjd med boken kan kanske filmen bli en positiv överraskning... vem vet! Jag kanske inte tycker att Briony är fullt lika irriterande som jag tyckte att hon var när jag läste!