Recension: Hey Dolly - Amanda Svensson
"DOLLY har en tråkig pojkvän och vänner som är seriöst psykiskt störda. Hennes familj består förutom en exemplarisk mamma av en död pappa och två syskon, som båda är döpta efter Astrid Lindgren figurer. Själv är hon döpt efter en silikonfylld country-diva. >>Ni förstår att en relation är omöjlig<< säger Dolly.Alla hennes favoritfilmer är amerikanska produkter och det är hon mycket stolt över.
Dolly associerar snabbt, driver iväg i fantasin, är elak, rolig och faktiskt ganska känslosam. Efter några timmar i hennes närhet är man sig inte riktigt lik."
Det här är en väldigt konstig bok...
I alla recensioner jag har läst om den har den blivit hyllad, ofta till skyarna till och med. Jag vet inte om det är jag som inte "förstår boken rätt" eller vad det är, men den faller mig inte helt i smaken. Jag kan tycka att den var smått galen och även rolig vissa stunder, den är även rätt tragisk, men samtidigt är det någonting med den som irriterar mig. Hade den varit längre vet jag inte om jag hade läst ut den.
Jag kan dock tro att den är en uppskattad ungdomsroman för många tonåringar och unga vuxna. Dolly kämpar med att hitta sig själv och sin identitet och det är ett problem som många unga kämpar med. Hon är förvirrad och ser i syne. Hon har en fantasipojkvän som är en rockstjärna...
Som sagt, en ganska udda bok.
Kommentarer
Trackback
