Nattångest

Jag kan inte sova, mår inte alls bra. Ligger vaken och tårarna bara rinner ner på kudden. Varför ska det vara såhär? Varför är livet så jävla svårt jämt? Jag gör mitt bästa för att få allting att gå ihop, att få allting att vara bra men ändå skiter det sig. Jag har kämpat så jävla länge nu att det blir svårare och svårare att stänna all ångest inne. Jag vet fan inte hur länge till jag orkar med det här. Någonting måste ske och jag vet inte om jag har orken att fixa det, men jag att om jag inte gör det så finns det ingen annan. Det är bara jag.

Jag vet att jag skriver krypterat, jag var bara tvungen att få detta ur mig. Har ingen jag kan prata med detta om och det är skönt att få det ur mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0