Recension: Villan - Danielle Steel
Villan
Orginaltitel: The Cottage
Författare: Danielle Steel
Utgivningsår: 2005
Förlag: Bonnierförlagen
"Cooper Winslow bor i en storslagen villa i Hollywood - ''The Cottage'.
Den imponerande byggnaden är uppförd som ett slott efter förebild från franskt 1700-tal. En bostad som sedan många år har skänkt Cooper Winslow - den ryktbare, omsusade aktören och playboyen som fortfarande vid fyllda sjuttio är en legend i Hollywood - den rätta glansen.
Nu är det dock länge sedan Coop hade en stor roll, och han är oftast hänvisad till att spela äldre, distignerade gentlemän i biroller eller göra reklamfilm. Något som inte på långa vägar täcker utgifterna för hans stora hushåll och extravaganta vanor.
När han tillslut blir tvungen att hyra ut delar av sitt älskade hem börjar hans välordnade tillvaro rämna. Det bekväma liv som har erbjudit en flykt från verkligheten ersätts av stundtals hårdhänta förändringar. Men det är förändringar som också ger honom en möjlighet att ompröva sitt sätt att leva - och upptäcka att gemenskap och kärlek kan vänta runt hörnet även sent i livet."
Den här boken var en riktig klyschig typisk amerikansk, Danielle Steel bok. Den var pluttinuttig och lätt att förutspå. Jag visste att den skulle sluta som den gjorde. Okey, kanske inte i detalj. Men att allt som hände skulle komma att bli som det blev, det var inte alls svårt att lista ut.
En sak jag störde mig starkt på är att Steel överförklarar saker. Det känns nästan som att bli dumförklarad vissa gånger, man behöver inte förklara allt hundra gånger. Verkligen inte saker som att "han skulle ha svårt att bli kär och gå vidare igen eftersom att kvinnan i hans liv dött för en månad sen." Jamen det FATTAR jag väl, kvinnan i hans liv dog nyss så det är väl självklart att han har svårt att se åt andra kvinnor. (dåligt exempel men jag kom inte på någonting bättre såhär på rak arm :P ) Hon behöver inte förklara det fem gånget inom loppet av två sidor. Det var iallafall jätte irriterande. Hon gör det där överförklarandet ganska ofta så det blir ett ganska stort störningsmoment.
Annars är det en ganska lättläst bok som inte kräver särskillt mycket engagemang alls. Vilket kan vara skönt ibland. Jag använde ju den här boken som min "bussbok" eftersom att den inte är så tjock och, som jag sa, inte kräver djup koncentration.
Men jag gissar, och hoppas, att den här boken är långt ifrån hennes bästa.
Orginaltitel: The Cottage
Författare: Danielle Steel
Utgivningsår: 2005
Förlag: Bonnierförlagen
"Cooper Winslow bor i en storslagen villa i Hollywood - ''The Cottage'.
Den imponerande byggnaden är uppförd som ett slott efter förebild från franskt 1700-tal. En bostad som sedan många år har skänkt Cooper Winslow - den ryktbare, omsusade aktören och playboyen som fortfarande vid fyllda sjuttio är en legend i Hollywood - den rätta glansen.
Nu är det dock länge sedan Coop hade en stor roll, och han är oftast hänvisad till att spela äldre, distignerade gentlemän i biroller eller göra reklamfilm. Något som inte på långa vägar täcker utgifterna för hans stora hushåll och extravaganta vanor.
När han tillslut blir tvungen att hyra ut delar av sitt älskade hem börjar hans välordnade tillvaro rämna. Det bekväma liv som har erbjudit en flykt från verkligheten ersätts av stundtals hårdhänta förändringar. Men det är förändringar som också ger honom en möjlighet att ompröva sitt sätt att leva - och upptäcka att gemenskap och kärlek kan vänta runt hörnet även sent i livet."
Den här boken var en riktig klyschig typisk amerikansk, Danielle Steel bok. Den var pluttinuttig och lätt att förutspå. Jag visste att den skulle sluta som den gjorde. Okey, kanske inte i detalj. Men att allt som hände skulle komma att bli som det blev, det var inte alls svårt att lista ut.
En sak jag störde mig starkt på är att Steel överförklarar saker. Det känns nästan som att bli dumförklarad vissa gånger, man behöver inte förklara allt hundra gånger. Verkligen inte saker som att "han skulle ha svårt att bli kär och gå vidare igen eftersom att kvinnan i hans liv dött för en månad sen." Jamen det FATTAR jag väl, kvinnan i hans liv dog nyss så det är väl självklart att han har svårt att se åt andra kvinnor. (dåligt exempel men jag kom inte på någonting bättre såhär på rak arm :P ) Hon behöver inte förklara det fem gånget inom loppet av två sidor. Det var iallafall jätte irriterande. Hon gör det där överförklarandet ganska ofta så det blir ett ganska stort störningsmoment.
Annars är det en ganska lättläst bok som inte kräver särskillt mycket engagemang alls. Vilket kan vara skönt ibland. Jag använde ju den här boken som min "bussbok" eftersom att den inte är så tjock och, som jag sa, inte kräver djup koncentration.
Men jag gissar, och hoppas, att den här boken är långt ifrån hennes bästa.
Kommentarer
Trackback
