Djupa funderingar i nattmörkret

Nu ska jag upp om glada fyra timmar, och sömnen verkar vara på semester långt borta någonstans. Jag låg och läste långt och länge i boken, kände mig lite trött, la mig för att sova. POFF. Klarvaken och inte alls trött längre. Whyyy!? Eller ja, varför kan jag kanske räkna ut själv. Jag sov ju till 12.30 idag så jag får väl kanske skylla mig själv. Men det är så jobbigt när jag vet att jag ska upp snart, blir stressad av att veta att jag kommer vara så jävla trött imorgon... pluss att jag oroar mig så jävla mycket om att jag ska försova mig och missa bussen, vilket inte gör det lättare att somna. Som grädde på moset fick jag halsbränna mitt i allt.
Ska aldrig mer kränga chips precis innan jag går och lägger mig. Man ska va snäll med sin mage!

Så nu sitter jag här i en huvtröja med stor luva över huvudet och dricker samarin. Va länge sen jag drack det, det e ganska gott.

En sak som jag har märkt att jag gjort när jag skriver här (på tal om ingenting), är att jag blandar att skriva e och är. Det kan till exempel vara: "Nu är jag hemma från jobbet och jag e jättetrött". Det är jättestörande och jag vill egentligen bara använda "är". Men det blir som att när jag skriver snabbt utan att fokusera så mycket på fingrarna utan mer på tankarna då blir det som det blir. Det är iallafall jättestörande och jag ska nu a nstränga mig för att aldrig mer använda e istället för är.

Kan bjuda på en bild denna ljuva natt också.

Bilden är klickbar

Kan påpeka att jag hade ingen aning att han stod bakom mig och jag undrade varför i helvete min lillasyster aldrig slutade skratta. Som ni ser gör jag ett försök att skratta med henne, vad hon nu skrattade åt. Men tillslut skrattade jag bara för att hon skrattade och var knäpp. Sen när jag fick se bilden fattade jag ju, vilket ledde till ännu mer skratt! :P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0