Nu säger jag: Natti natt

Klockan har rusat iväg som vanligt ser jag... vet inte hur det alltid blir så? Nu ska jag iallafall krypa till sängs... När jag kommer i säng så här sent (och jag vet att det blir ännu senare för jag vill läsa innan jag somnar) så är jag alltid nervös att de ska ringa från någon förskola eller fritids jättetidigt på morgonen och fråga om jag vill jobba. Förstå mig inte fel nu, jag VILL verkligen jobba... Mer än allt, men jag blir lite arg på mig själv för att jag inte tar mig i säng i normal tid på kvällarna.
Men jag är sådan, har alltid varit! Behöver jag inte ta mig i säng i vettig tid för att jag inte måste upp dagen efter så går jag inte och lägger mig, oavsett liksom. Det är så inpräntat i mig enda sen jag var liten att det är jättesvårt att ändra på. Ja, jag är en nattuggla... Och ringer dom klockan 7 imorgonbitti och ber mig jobba så vet jag att jag biter ihop och gör det. Dels för att jag behöver pengarna, men största delen för att jag älskar det och för att jag vill. Jag får sova någon annan gång helt enkelt! :)


På ett fik!
John åt en creps som såg ut att vara världens godaste. Med smält vit och mörk choklad. MmMm...

(Både han och Christian tyckte dock det blev lite väl sött och sliskigt efter ett tag)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0