Recension: Shantaram - Gregory David Roberts

Shantaram
Författare: Gregory David Roberts
Utgivningsår: 2007
Förlag: Brombergs Bokförlag

"I början av 1980-talet begick australiensaren
Gregory David Roberts en rad väpnade rån för att bekosta
sitt
heroinmissbruk. Han åkte fast men lyckades rymma från
ett av Australiens mest välbevakade fängelser.
På falskt pass tog han sig sedan till Indien och anonymiteten i den
myllrande miljonstaden Bombay.

Shantaram är Gragory David Roberts egen berättelse från de
händelserika och omtumlande åren som förrymd fånge i Bambays
undre värld.
I ett av stadens slumområden öppnar han en sjukvårdsmottagning
för att hjälpa de fattiga och nödställda. Han arbetar för maffian

som pengatvättare och förfalskare av pass och han följer med
en expidition till Afghanistan under ledning av maffialedaren
Abdel Khader Khan för att förse mujaheddin med vapen i kampen mot ryssarna.
Han kastas i indiskt fängelse och får utstå svår tortyr  och svält.
I den grönögda mystiska Karla möter han kärleken.


Shantaram
är ett niohundra sidor långt spännande läsäventyr och en varm och innerlig kärleksförklaring till staden Bombay och dess människor. Det är en rå och hård värld Roberts beskriver, men det är en värld där kärleken, lojaloteten och vänskap står i centrum och övervinner allt."

Jag började läsa den här boken på julafton när jag fått den i julklapp. Nu, nästan två och en halv månad senare har jag läst ut den. Det är den längsta boken jag någonsin läst och jag ångrar absolut inte att jag önskade mig den i julklapp eller att jag läste den. Den var bra!
Jag kan tycka att den är lite i det längsta laget och många gånger ville jag bara bli klar med den. Men absolut inte för att jag tyckte att den var dålig, nej nej, utan för att jag har hållt på att läsa den så länge nu.

Boken fascinerar mig otroligt mycket. Jag dras verkligen in i Bombays värld och ibland känns det nästan som om jag är där. Roberts beskrivningar om staden gör den så levande och hans kärlek till staden och till människorna som lever där känns så verklig. Och det är ju verkligt! Av förlaget som ger ut boken går den under kategorin självbiografi. Mycket av det som står är självupplevt, men huvudpersonen Lin eller Linbaba som han kallas är påhittad, liksom karaktärerna i boken. I en intervju med SvD säger han: "Om man vill veta hur det är att vara inlåst i ett indiskt fängelse och stå i människoskit upp till anklarna med hundratals ­andra män, då får man veta det. Om man vill veta hur det är att torteras, kriga i Afghanistan eller rymma från ett fängelse får man veta det också." Så jag gissar att allt det har han upplevt.

Och genom att veta att han har varit där, sett det han berättar om och upplevt mycket av det - det gör boken bara ännu bättre. Jag kunde till en början aldrig tro att han kunde ha varit med om allt detta, och överlevt. Det är så lågt ifrån min värld man kan komma och för mig känns det otroligt. Men varför inte?
Att han öppnade en sjukmottagning i ett slumområde, precis som Lin gör i boken, är sant. Och tänk er det! Visst, först flyttar han till slummen för att han inte har något val. Hans visum har gått ut och han kan inte förnya det eftersom att han är efterlyst över hela världen. Så han har inget annat väl än att flytta ut till slummen. Men när han sedan har fått ihop så pass mycket pengar att han kan skaffa sig ett ordentligt boende väljer han ändå att stanna kvar i slummen. Det är imponerande, för det kan fan inte va så lätt att leva så.

Vill ni ha en bra och lång läsupplevelse uppmanar jag er att läsa den! Jag tror garanterat att jag kommer läsa den här en gång till någon dag.

Gregory David Roberts jobbar nu på filmatiseringen av boken där huvudrollen ska spelas av Johnny Depp tydligen! Den ser jag verkligen fram emot! :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0